Någon som känner igen sig?

-Jag är så trött på att vara trött. 
Det läste jag någonstans och det stämmer som fan. Ingen sa att det var enkelt att vara gravid(jo jag ,första gången). Försökte att klaga så lite som möjligt och skulle göra ALLT själv. Kan själv. Någon som känner igen sig?  Jag förstår dock inte varför jag var så..

 Liksom ”äsch, ”gravid!!, ja men jag är ändå mig själv och behöver ingen extra hjälp. Allt är som vanligt! Gravid har människor varit i århundraden!! ”

Det är väl det jag får sota för nu antar jag. Men det tär nog bra mycket på kroppen att vara gravid igen så nära inpå. 

Jag känner mig sjukt otränad också, suck pust och stön. 

Men idag tog jag mig i kragen och åkte iväg och gjorde en del ärenden. Det var skönt att komma iväg en svän gick få känna sig, som sig själv igen. Inte den ojjiga Cissi här hemma som är för trött för att laga mat typ?. 

Jag har målat lite till idag, underbart för sinnet. Har verkligen kommit in i ”hemma lunket” nu. Det kliar inte på samma sätt. Även otroligt skönt att då använda händerna och göra något praktiskt. Känns som att alla målar nu för tiden, mycket abstraktkonst på istagram. (Kanske bara jag som följer sånt?) 

Men det är otroligt enkelt att göra en egen tavla. Allt behöver inte vara så jävla perfekt. Fram med favvofärgern och gå lös! 

Men med all denna trötthet, så får jag mig en tankeställare. Hur fan ska det gå när Pyret kommer till världen?! 
Jag antar att man slår på den där extra energin som gömmer sig någonstans därinne. Det är väl den jag spar på så mycket som möjligt nu när jag är sjukskriven. Hade jag inte varit det hade jag nog varit mer orolig. 

Nu ska jag ligga och mysa med Pyrets (små) sparkar. Känns verkligen när hen gör en helvändning??.