ceciliapralins

Änglamamma och gravid

Annons

Det luktar så gott

Vi tar det lugnt. Precis som man ska. Lyssnar på poddar. Försöker förbereda allt. Med mat. Dryck. Gotta. 

Det känns som om att vi ska åka utomlands. Att vi laddar för en resa. Det är nog lite så. 

Niklas klipper gräset idag. Första klippningen. Luktar såååå gott😍. 

Jag tänker otroligt mycket på Penny då, för jag klippte gräset två dagar innan hon kom. Körde typ hela tomten. Värkarna körde igång strax efter det. Jag blir glad. Jag tycker det minnet är fint.  

Penny kom ju faktiskt med sommaren, det var så varmt den dagen, 1 juni 2016❤️. Ett underbart minne. 

Nu ska jag fortsätta att njuta av dagen.

Annons
Kommentera (0)

Kommentera

Jag är nervös

Jag är så nervös. 

Helt plötsligt så känner jag att det inte alls finns några mer saker att göra innan Pyret kommer. 
Allt är gjort. Serier som vi sett, åkt bil, gått promenader både här hemma och i skogen. Ätit lunch tillsammans, hör inte till vanligheterna på vardagarna annars. Åkt iväg och fikat/lunchat, shoppat olika saker både till Pyret och till huset. Vad mer kan vi göra?!? 

Dagen då det sker närmar sig med stormsteg. Hur fan förbereder man sig för nåt sånt här? 

Det går inte. Jag försöker att göra hela ”grejen” lite mindre och inte så jäkla stor. (Jag vet att det är stort att få barn men just nu är det inte läge att fokusera på det). 

Det går inte att ta in allt. Så det är ingen idé att jag ens försöker att föreställa mig. Det skapar bara ångest just nu för mig. 

Näe, nu jäklar ska jag ladda. På nåt vis. Ut på promenad och sen köpa hem en massa gotta. Äta funkar alltid! 👏🏽. 



Igår njöt vi en del av värmen. Åt frukt(som vanligt) grillade och drack min ”sista” alkoholfria öl på ett tag😅. Kommer nog bli flera såna för den var så jäkla god. Sen blev det kaffe, kakor och film plus lite popcorn. Ja mat är min favvo syssla just nu. Undrar hur det kommer sluta? 🙈. 

Tack för allt stöd vi får av er. Sms och telefonsamtal. Ni är bäst ❤️. 

Annons
Kommentera (0)

Kommentera

Reda ut dem

Ingen bra natt alls. Bara en massa tankar och oro som spökar. 

Låg kvar i sängen länge för att gå igenom natten i mitt huvud och försöka sätta ord på alla tankar. Reda ut dem

Efter några timmar så börjar jag känna mig som mig själv igen. Städar lite, pratat i telefonen med en fin vän, som ger mig massor av pepp❤️. 

Tog mig en liten paus nu, jag tar det så sjukt lugnt så jag börjar undra om jag någonsin kommer att bli den där effektiva Cissi igen. 

Jag tar det så lugnt , för att hinna känna rörelserna. Blir jag för effektiv glömmer jag bort att känna efter och då är allt igång igen i hjärnan. 

Har absolut inga känningar längre, buuuu!! Allt har ”gått över”. Jag som kunde ha över 20 sammandragningar vissa dagar och nu typ inga. Så tråkigt!

Nu ska jag fortsätta att njuta av alla rörelser och äta lite choklad❤️. Har helt ”gett upp” i matväg nu 🙈. Äter det jag är sugen på. Varför inte liksom? 



Annons
Kommentera (0)

Kommentera

Det ska bli skönt att få leva igen 

Börjar känna mer och mer.. mina förvärkar övergick till värkar igår. Satt och log i bilen och niklas undrade vad som hände med mig🙈😂. Haha! Men de försvann efter typ 20 min. Önskade verkligen att något var på g, men icke. 

Hade ont inatt med så jag har inte fått ihop många timmar sömn. Denna värk har jag inte känt av tidigare så någonting är på, så måste det vara bara! 

Vaknade vid 6 imorse och Niklas fick värma på risgrejen åt mig, som man kan fästa runt ryggen, super skön(tack kära vän för lånet❤️).  Tog mig en alvedon efter frukosten och somnade i två timmar i soffan. 

 Idag kommer det alltså vara ett luuuungt tempo här hemma 😴. 

Med alla dessa värkar så kommer mina minnen tillbaka, jag måste hela tiden koncentrera mig på Pyrets rörelser, nästan så jag fokuserar mer på dem än själva värken.

  Jag blir så trött

På riktigt, men för mig så känns det som att göra något annat när jag känner av detta vore konstigt. Det går inte för hjärnan. Jo det skulle väl gå, men psykiskt så måste jag. Jag har inte kraften till det också, att kunna göra flera saker samtidigt. Jag går in i mig själv helt enkelt. Redan vid de första värkarna.

Ställde in en dejt med en vän ännu en gång. 

Jag längtar tills jag kan ”börja” leva igen. Det känns så, som om jag haft ett år på paus typ.. inte träffat så många människor, inte pysslat med så mycket, inte varit med på mycket festligt. Men så är det ju när man är gravid också, det vet jag. Men förra graviditeten så slöt jag mig inte på samma sätt som denna graviditet. Då kunde jag vara med på en massa saker, styra upp middagar här hemma och var gärna med på saker. 

Detta år har det blivit helt tvärtom.

 Det ska bli skönt att få leva igen. 

Annons
Kommentera (0)

Kommentera

Vecka 39

Pyret har inte valt att titta ut tidigare, eller ja det finns ju fortfarande tid för det. Att hen väljer själv att komma ut. 

Har förvärkar som vanligt, inga nyheter där. Sitter på en pilatesboll här hemma och hoppas det kan ge några typ av resultat. Har klassisk mensvärk från morgon till kväll, men det har aldrig stört sömnen så jag sover hyfsat bra än så länge. Tror min kropp är redo för vakna nätter för jag mår inte piss när jag sovit dåligt, sov sämre i mitten av graviditeten. Ni vet den där känslan när man bara önskar att man fick sova vidare och ögonen är fyllda med grus, så har det inte varit alls.  Men det blir väl så igen när Pyret väl är här. 

Var ju förlossningen förra veckan, gjorde lite tillväxkontroller och en koll på tappen, samt Ctg. Pyret kommer inte bli lika stor som sin syster, vilket känns skönt på ett vis, mindre komplikationer får jag hoppas. 

Tappen verkar redo och så även min kropp. Vilket känns positivt. 

Det är full rulle på Pyret varje dag, flera gånger om dagen. Hen reagerar på beröring vilket jag tycker är mysigt❤️. Så när jag smeker magen så reagerar hen med att röra på sig. Så ska det ju vara, men jag lägger märket till så mycket mer denna gång. 

Jag försöker att föreställa mig framtiden mer och mer. Hur det kommer vara efter förlossningen. Men det är så svårt. Mina tidigare erfarenheter är ju inte så förberedande liksom. Jag har ju bara Penny att tänka tillbaka på och hur allt blev då. Det är liksom den enda erfarenheten som finns, det är så svårt att försöka tänka på ett annat sätt. Inte att något ska hända, men själva grejen, att få ett barn. Det vänder ens hela liv upp och ner(säger alla), men med tanke på förra gången så är jag inte där än i tanken… jag försöker verkligen för att inte bli för chockad när det väl är dags. 

Men jag tror nog ändå att det bara är att gilla läget, acceptera att jag inte är där i tanken, det går inte att tvinga fram. 

Nu är det verkligen nedräkning.. fy fan. Försöker hålla mig lugn, än så länge går det bra. 

Det är ju så mycket annat som händer här i världen som gör att man glömmer allt annat❤️❤️. När sånt här händer, då börjar man ifrågasätta allt. Vad är det med världen?

 Det finns så mycket kärlek i världen, jag önskar bara att fler kunde se det❤️. 

Annons
Kommentera (0)

Kommentera

stats