fan vad ont det gör
det värker i hela kroppen på nåt vis
det känns som att jag ska gå sönder, fast det borde jag kanske gjort redan om det nu var möjligt.
jag känner verkligen hur ångesten kryper sig på , sakta men säkert. Jag vet alla tecken och jag känner av dem. Men ändå så kör jag på, jag kör på som vanligt för att det känns rätt.. Men ändå så fel.
Fick jobbet som jag sökte men tackade nej idag. Är inte redo för en ny ”utmaning ” känner jag.
Ska besöka mitt ”gamla” jobb imorgon men känner efter känslostormen ikväll att jag inte kommer orka det. Det är för mycket som händer på en gång just nu. Jag kan inte hantera det lika bra som förut.
Nu försöker jag sortera upp allt i huvudet. Men det går inte, inte alls på samma sätt som förr.
Imorgon ska jag besöka psykologen, störd som man är så försöker jag föreställa hur det kommer vara och vad vi ska prata om… Varför kan man inte låta saker bli som det blir? Istället för att försöka passa in i nån roll som man tror förväntas av en ? Jag ska släppa det nu, och så får det bli som det blir.
❤️
